Nikodemus berättar om svårigheten att känna äkta glädje


ATT NÅ ÄKTA GLÄDJE (en text vi skrev 2017)

Hur kan vi nå vårt djupa inre när ytan har frusit till is? Hur kan vi både känna och nå glädje när den yttre fasaden hindrar oss från att våga bryta loss och känna inåt?


– Hur kan jag lära mig att tolka glädje? Hur kan jag lära mig att förstå mina känslor, inte andras? frågar jag Nikodemus.
– Först, mitt barn, måste vi förstå vad känslor som glädje är. Det är inte att ta för givet att alla vet vad glädje är bara för att vi ser dem skratta. För att förstå glädje behöver vi först lära oss och förstå våra egna inre känslor. De känslor du redan som barn tryckte ned och aldrig tillät att komma upp på ytan. Dessutom, känslor som blir förtryckta på detta sätt är också svårare att lyfta upp på ytan igen ju längre vi tillåter dem att ligga nedtryckta i vår svarta, djupa vrå, än om vi gör ett medvetet val – medvetet trycker ned dem. Så för att förstå oss själva behöver vi alltså först förstå varför de trycktes ned. Var du rädd och varför?

– Jag var rädd att någon skulle göra sig illa. Jag var rädd att efter ett bråk allt skulle eskalera, att stämningen efter ett bråk aldrig skulle släppa taget om min själ. Den sinnesstämning som lämnades kvar efter ett bråk var nämligen mer plågsam för mig, för mitt inre, än vad själva bråket i sig var. Bråket i sig var fruktansvärt och gjorde att jag stängde in mig på rummet, där jag stängde av. Stängde av mina känslor, tryckte ned dem eftersom det gjorde så ont. Men varför gör vi så? Varför kan vi inte bara gå in på vårt rum och läsa en bra bok och låta våra föräldrar ta eget ansvar? Varför kan vi inte bara släppa det som sker?
– Barn älskar sina föräldrar, Ulrika, oavsett om vi förstår det eller ej. De vill inte, precis som du, att något ska hända dem. Vi har inte heller lärt oss om bråk. Och som barn kan vi heller inte förstå varför det sker, vilket påverkar hur vi hanterar situationer på olika och felaktiga sätt. Och eftersom vi inte förstår tar vi med detta oförstånd ut i vuxenlivet, och inte heller där förstår vi hur vi ska hantera olika situationer, eftersom vi aldrig har fått lära oss att hantera situationer som dessa. Därför gör vi som vi gjorde när vi var barn – vi trycker ned och hanterar situationer efter det.
Därför behöver vi lära oss hur vi kan hantera situationer, för att förstå varför vi agerar som vi gör, varifrån allt bottnar.

Exempelvis: Ulrika, vet du på riktigt hur glädje känns?
– Nja, jag tror faktiskt inte att jag gör det. Det är väl en känsla där man mår bra och livet fungerar?
– Ja, precis. Men här talar du om yttre faktorer, och det är precis detta vi menar. Barn som växer upp i en dysfunktionell miljö har svårare att förklara vad glädje är och har oftast svårt att förklara de inre reaktioner som sker när vi når glädje. Förstår du?
– Ja, men vid min Gud, så skamligt. Naturligtvis är det så. Inte så konstigt att jag aldrig kan nå mina inre känslor och känna glädje i livet om de ligger nedtryckta i mitt inre.
– Men vad är glädje för dig, Ulrika?
– Glädje för mig är att få skratta med vänner, ha ett arbete där jag trivs, åka karusell på tivoli och så vidare. Att få göra det jag tycker är roligt.
– Ja, även det har du rätt i. Men har du tänkt på en sak? Även här förklarar du de yttre faktorer som sker när vi känner glädje. Här efterlyser vi de känslor du känner i ditt ”inre” när du känner glädje. Hur känns glädje inne i kroppen?
– Något härligt som pirrar i kroppen. Att jag vaknar utvilad på morgonen efter en god natts sömn.
– Ulrika, förlåt, men jag måste stoppa dig här. Jag vet att du har svårt att beskriva vad äkta glädje är, och jag ska inte plåga dig längre. Ditt oförstånd att känna äkta glädje har påverkat dig hela ditt liv. Det som du hela tiden beskriver är de yttre faktorer som sker av att känna glädje – inte glädjen i sig.

Låt mig förklara, så försöker vi på nytt. Glädje är den inre känsla du når när du har uppnått något bra. När du blir stolt över dig själv, men som även kan glädja andra och att du kan vara stolt över dem. Glädje är en känsla som vi får när vi har gjort något bra. En känsla som mer speglar hur vi ser på oss själva än hur vi ser på det vi har åstadkommit. Det är oftast här det felar för många, eftersom många, precis som du, förklarar vad som sker när vi känner glädje och inte glädjen i sig, vilket påvisar att vi inte riktigt vet vad äkta glädje är eller inte heller förstår dess vikt det utgör i livet: att vi lär oss om glädje på rätt sätt för att komma vidare.
– Jag hade väldigt svårt att känna glädje efter min examen. Varför kunde jag inte ens där känna äkta glädje, något som de flesta både är stolta och glada över?
– Ulrika, du har helt rätt. Din glädje försvann även denna dag eftersom du aldrig fick gehör för din fina bragd, då det inte var någon som sa grattis eller kom med en present till dig. Istället tryckte de ner din goda, ambitiösa examen genom ord som: ”Du fick ju ingen titel!” eller ”Det där har du fått hjälp med, det är för bra för att vara du!”. Återigen förmörkades dina bragder, och du åsidosattes för vad andra ansåg sig ha rätten att göra eller säga: att trycka ned din så fina bragd.

Därför är det så viktigt att vi lär oss om glädje, att vi lär oss att känna inåt oss själva. Men även hur andra påverkar oss, om vi når glädje över våra prestationer eller ej. Istället för ett grattis blev du alltså nedtryckt, vilket påminde dig om forntida dar och du kände dig återigen värdelös, som du oftast känner i ditt inre. Att aldrig duga oavsett vad du än gör är en hemsk plågsam känsla att bära på, och oavsett vad du än gör så når du aldrig riktigt fram. Men här finns även en god lära att tillgå: att lära sig att vara stolt i vårt inre oavsett vad andra säger eller tycker. Men vi förstår att det är svårt när du mestadels har fått höra nedsättande kommentarer.
– Men varför gör andra människor så, trycker ned andra och tar ifrån dem den glädje de fick genom det fina arbete de gjorde?
– De har oftast själva svårt att förstå. De har, precis som du, inte fått lära sig om livet och vad självuppskattning är, att uppskatta sig själv för den man är och vad man gör, och ser således på andra på ett liknande sätt. Har vi inte lärt oss eller ser hur andra ”lyckas” tar vi till det enda vi kan, vi trycker ned, sotar ned andra, för att vi själva inte förstår varken livet eller glädje.
– Hur kan vi lära och förstå hur äkta glädje känns?
– Att känna äkta glädje är något som kommer inom dig själv. Något du kan vara stolt över, att du är den du är. Oftast ligger svårigheten i att nå äkta glädje även i hur andra ser på oss och vi dömer oss själva utifrån det och glömmer därav bort oss själva. Vi ska se oss själva som vi är och lära oss att älska oss själva utifrån den person vi är, då når vi också mer glädje i livet.

En annan aspekt som vi även har att både tillgå och lära ut, för att nå mer glädje, är den om vårt eget inre: att lära oss och förstå varför vi har svårt att förstå äkta glädje, och varför vi har en felaktig förståelse av det. Fick du inte som barn lära dig om glädje? Blev du nedsmetad med nedsättande kommentarer, vilket påverkade din självkänsla? Och så vidare. Oftast bygger vi upp en bana i livet, hur vi ska känna och nå äkta glädje, utifrån hur vi lärde oss som barn, och därför fortsätter vi också att anamma samma beteendemönster även i vuxen ålder.

Vi låter andra känna glädje i livet, men inte du.
Vi lever efter andras glada, lyckosamma känslor, inte dina egna, för det kanske var så du lärde dig som barn.

Så för att nå äkta glädje i livet behöver vi alltså först förstå varför vi inte gör eller varför vi inte förstår, innan vi kan plocka upp dem från magen, där de oftast ligger nedtryckta. Och skulle vi plocka upp våra nedtryckta känslor innan vi förstår kan det förvirra mer än det gör nytta, vilket gör att vi fortsätter att hantera glädje på ett felaktigt sätt. Därav kommer uttrycket ”Du ska så innan du skördar. Du ska så och förstå, för av detta får du en bättre skörd”.

Om du inte först förstår hur en blomma växer får du svårt att nå ett gott resultat. Du behöver förstå dess behov innan den kommer upp på ytan och ser solens vackra sken, och där visar sina vackra, gröna blad. Och om du inte först förstår, exempelvis vilken jordsort som är bäst för den sortens blomma eller vilken näring vi behöver tillföra, kan den inte heller överleva på ytan om dess grund är felaktigt byggd. Det arbete vi gjorde innan vi planterade vårt frö var för att blomman skulle få bästa möjlighet att överleva.

Så du kanske förstår nu hur viktigt det är att vi alltid lär oss den ”faktiska” händelsen först, till varför glädjen trycktes ned i magen, innan vi plockar upp den igen.

Vi förstår så väl din inre osäkerhet i denna fråga, och vi kommer att fortsätta hjälpa dig att utveckla detta vidare vid ett senare skede. Men till läxa nu har du att försöka förstå varför du har svårt att känna glädje och varifrån detta kommer.

Vi älskar dig så. Kram, din far Nikodemus.

Copyright ©

Lämna en kommentar