En resa vi gör tillsammans, min själsliga far och jag (då menar jag inte en biologisk, jordbunden far. Min själsliga far, som också är min skyddsängel, är den som var med samma dag då min själ skapades).
En text som min far, min skyddsängel, och jag skrev tillsammans.
Det är tunga steg, men vi kommer i alla fall framåt. För den resa vi nu har gjort tillsammans, min far och jag, har varit svår. Och jag vet att den resa vi nu har framför oss också kommer vara svår. Men jag vet att för varje kliv jag tar så går min far i samma steg, tillsammans han och jag. Det är tungt, men jag vet att vår tid snart är här när vi ska börja bygga upp vår värld igen. För det är det vi är här för att göra. Därför behövde jag vila.
Vi ska förklara.
I Mars 2020 bestämde jag mig för att logga ut från sociala media, med fokus bara på mig själv, vilket till slut blev 1,5 år. Lite längre än vad jag hade tänkt mig, men oj så skönt. Kan varmt rekommenderas. Tiden rann helt enkelt bara iväg. Och när detta tråkiga hände bestämde vi oss för att i stället fokusera på nästa fas. Den fas vi snart ska in.
Min far sa till mig:
– Vi ska inte delta i det som sker nu, mitt barn. Vår tid kommer när vi ska börja bygga upp vår värld igen. Det är det som är vårt huvudsyfte i detta liv. Att skriva böcker, och hjälpa själar hem till sitt eget inre jag. Därför är tiden snart kommen att väcka upp vår bok igen.
– Varför nu, 2,5 år senare, frågar jag min far?
– Därför att det är många som har börjat vakna nu, Ulrika, om vi jämför med tiden när vår bok kom ut, dvs. januari 2019. Många kanske inte förstod vårt inre koncept då, eller varför vi skriver som vi gör, eftersom våra ord inte följer samhällets ord. Det vill säga de vi lärde i skolan. Men det är precis det vi önskar förändra/förmedla, Ulrika. Sen kanske inte alla är intresserade av psykisk ohälsa, men allteftersom fler vaknar kommer de förstå vårt grundkoncept.
Jag tänker för mig själv. Jag vet att vi har gjort klart det mesta av min personliga resa. Den som tog mig 5 år, den som nästan tog mitt liv. Jag har vandrat i så många uppförsbackar. Jag har fått möta så många personliga hinder. Jag fick helt enkelt vända upp och ned på hela mitt liv. Vid ett tillfälle var jag så trött, att jag bad både min far och Gud att skona min själ, för stunden.
– Vi kan vila, mitt barn, sa min far. Men vi kan inte hoppa över våra läror.
– Jag förstår, far. Tack, älskade du för ditt stöd och kärlek. Jag är nog bara lite trött.
– Jag förstår, mitt barn. Vi vilar.
Vi fortsatte vår resa, min far och jag, och därav klev vi alltså in i nästa fas. Med ännu ett syfte att skriva, på vårt sätt. Med änglarnas ord. Jag fick sväva fram och tillbaka mellan himmel och jord. Gjorde astrala resor och lärde mig om olika dimensioner. Jag mötte vetenskapsmän, nya mästare och utomjordingar som jag har levt med i ett tidigare liv. De berättade för mig varför de är här, vad de heter och var jag bodde då när vi levde tillsammans. De berättade även om en del läror som jag har tagit med mig in till detta liv, från den tiden, vilket vi också kommer förmedla ned i vårt nästa projekt.
2020 blev således året som tog mig än längre ut på min resa, där jag ställdes inför allt fler prövningar. Hujeda mig, om någon tror att ett andligt arbete har serverats på ett silverfat bör ni tänka om. Oj, jag blev så trött igen. Jag går ut i skogen och gråter ut hos moder jord. Söker hennes lugn, hennes kärlek. Min far kommer emot mig, tar mig i mina händer och säger:
– Ulrika, min vackra dotter. Inte ska du vara rädd. Du vet att vi är många som står bakom dig nu och vår grupp bara växer och växer, tack vare ditt fantastiska inre arbete. Vi vet att våra ord är främmande för en del, även vårt sätt att arbeta på. Vi vet också att det vi skriver om nu plågar din själ, eftersom du själv inte har kunskap i ämnet. Men, Ulrika, lita bara på processen så ska du se att allt kommer klarna till slut, även för de som inte förstår idag.
Jag gör som min far säger. Vi fortsätter vår skrift. Men eftersom jag är utbränd så orkar jag inte skriva så mycket. Men att skriva har även gett mig en ny mening och ro i livet. En tid att fly, en tid att bara få vara. Speciellt de dagar då min tinnitus är som svårast, då kan jag stänga av den för en stund, och i stället hör jag änglarnas röst. Men det oroar mig ändå, för som min far sa så vi skriver i ett ämne som jag vet så lite om. Jag tar en paus, ser mig om. Det är lugnt ute. Jag behöver gå ut i skogen igen. Andas, ta nya tag, för att orka nå en ny tid. Vår nya tid, där allt fler sanningar kommer fram.
– Snart kommer dimman att beseglas, Ulrika, och då kommer många utav er ögon att öppnas upp, säger min far! Då ska ni ljusarbetare nå ut och hjälpa dem med kärlek, INTE ”vad var det jag sa”!
Detta är en stor del i det arbete som jag är här för att göra. Att skriva böcker, att förvalta vårt gamla språk och handha rätt information! Och för att kunna göra det använder vi en automatskrift som jag lärde på en annan planet. För änglarna har lagt ut en direkt länk, därför är deras ord också så tydliga. För att deras ord ska förmedlas ned på rätt sätt, med rätt information.
Idag lever jag med en del av min själ i andevärlden, där jag samtalar med de mina, för att orka. En annan del lever här på jorden, den som gör så ont men det är också från den som jag lär så mycket om mig själv och mitt liv. En tredje del lever i vår parallella värld, i upplysning, och det är också därifrån jag kanaliserar ned en del kunskap.
Det tog 5 år men nu har jag äntligen hittat hem, nu vet jag vem jag är i min själsliga kropp, och mitt livssyfte därtill. Mitt livssyfte, den jag har i min hand, min penna. Den jag använder för att hjälpa både mig själv och hela vår värld. Efter det tog det ytterligare 1,5 år för att bygga upp vår framtida plan, min far och jag. Men nu har jag en tydlig bild på hur vårt arbete är upplagt. För vår Guds heliga plan är redan i fullgång, även den som kommer ”efteråt”. Och det är alltså här vårt arbete tar vid. Och jag kommer fortsätta att arbeta och hjälpa tills åldern tar ut sin rätt. Efter det är jag kallad hem igen till de mina.
Kram till eder alla, Ulrika och min älskade far så kär
Vi kommer i dagarna att lägga ut en ny text, där vi förklara vår boks koncept, dvs. När Änglarna tog vid. Till varför vi skriver som vi gör och dess upplägg likaså. Den utgår nämligen från vår Guds heliga plan, den om det ” f-r-i-a” livet.
Ulrika Skog 